för alltid men bara ibland.

och nu har det gått lite mer än en månad. ett nytt liv. singelliv igen, det känns som om jag aldrig haft någon.
det är skrämmande hur fort man förtränger känslor till en annan person , hur bra man faktiskt kan må. det trodde jag aldrig.

men vi kan fortfarande prata och jag kan säga att jag älskar. för det gör jag. vi kommer älska varandra för alltid, på ett sätt.

det är okej.

men just nu kan man inte säga, jag vill ha dig här ikväll ,bara nu, bara lite. för du är den enda som känner den osminkade delen av min personlighet. det går bara inte. och fast du minns vad du vägde sist du stod utan kläder på vågen i mitt badrum så hjälper det inte nu.
 Det är nära men för mig känns det långt bort.
-
och vi avslutar detta samtal med förlåt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback